Rut: En berättelse om Guds förlösande kärlekSmakprov

Ruts ord till Noomi i Rut 1:16-17 hör till höjdpunkterna i Skriften. Det här vackra uttrycket för kärlek och trofasthet används ofta vid vigslar. Men Rut bekände också genom dessa ord sin tro på den ende sanne Guden. Hon hade lärt känna Noomis Gud som en älskande Gud, med makt och nåd som sträckte sig långt utanför Israels gränser. Ruts beslut att följa Noomi och hennes Gud skulle komma att leda till ett liv långt bortom vad hon kunde föreställa sig.

Varje mening i Ruts uttalande är värd att se närmare på.

-“Dit du går, går också jag” – Med dessa ord säger Rut att hon aldrig skulle lämna Noomi. Rut visade henne sin gudfruktiga tillgivenhet. Rut kände större närhet till Noomi än till sitt eget folk. Hennes engagemang för Noomi skulle innebära en livslång vänskap.

-“Där du stannar, stannar jag” – är en förlängning av "dit du går, går jag". Det här uttalandet visade Ruts kärlek för Noomi på ett djupare plan. Det spelade ingen roll om Noomi skulle bo i slummen eller i en herrgård; Rut skulle hålla sig till henne. Hon sade till Noomi, “Där du stannar, stannar jag.” Rut uttryckte sin avsikt att bli en sann dotter till Noomi. Vilket underbart uttryck för kärlek!

-“Ditt folk är mitt folk och din Gud är min Gud ” – Med de här orden, bekände Rut sin nyfunna tro. Rut använde utsagan om Guds förbund, som det står om i Andra Moseboken 6:7 och i Sakarja 8:8. Rut citerade Guds löften inför Gud. Hon älskade Noomi och Noomis Gud med en gudsfruktig kärlek. Rut uppvisar ett gott exempel på någonting vi kan göra när vi ber: citera Guds löften inför honom. Inte för att Gud är i behov av att vi påminner honom om hans löften. Han glömmer dem inte. Han vill att vi ska upprepa hans löften därför att vi glömmer dem. Ruts överlåtelse till Gud var grunden till hennes lojalitet till Noomi.

-“Där du dör, vill jag dö, och där vill jag bli begraven”. I det forntida Främre Orienten, visade platsen där du begravdes vilken Gud du hade tillbett. Rut bekräftade sin tro på den ende sanne Guden genom att säga att hon ville begravas i Israel. Inte ens döden skulle skilja Rut från Noomi.

Genom att följa med Noomi till Betlehem, förband sig Rut till att leva sitt liv som en fattig änka. Men som en del i sin orubbliga kärlek, så tar Gud hand om änkor. Rut trodde det här. Hon inte bara trodde på Gud; hon gav sig själv som ett hängivet offer till honom. I Matteusevangeliet 19:29 säger Jesus att den som har lämnat sin familj eller sitt hem för att följa honom ska få hundrafalt igen och ärva evigt liv. Rut kunde ännu inte se de välsignelser som Gud hade lovat, men hon var villig att ta ett steg in i en livsförändrande tro.

Hur är det med dig? Hur stark är din tro på Guds löften? Vad är du villig att offra för honom?