De sista lärdomarna: en plan för Stilla veckanSmakprov

Offer

Idag börjar vi, dagen före Palmsöndagen när Stilla veckan officiellt börjar, för vi kan inte gå miste om var påsken verkligen börjar. Folkmassorna, kamelen och palmbladen överskuggar alltför ofta det offer Maria gjorde. Därför börjar vi på lördag, så att vi är redo för Palmsöndagen.

Idag inleder vi med en mycket mer anspråkslös plats än mitt bland firande folkmassor. Vi börjar på en plats där vi skulle känna oss bekväma, runt matbordet med vänner.

Läs Johannesevangeliet 12:1-8

Minns du dessa Jesu vänner? Om inte så får du lite bakgrundsinformation: Lasaros systrar var inte så glada att Jesus dröjde med att komma för att komma och hjälpa dem då han fått bud om att Lasaros var sjuk, vilket ledde till hans död. Vi såg Jesus sörja (i Johannesevangeliet 11:35 står det, “Jesus föll i gråt.”) sen gjorde han ett mirakel—Han uppväckte Lasaros från det döda!

Dessa vänner var bekanta med döden, men också med uppståndelsen. Lasaros systrar hade nyss sett sin bror komma ut ur graven levandes (Johannesevangeliet 11:44). De såg det omöjliga bli möjligt.

Vid denna middag ser vi Maria göra något ovanligt. I vers 3 läser vi, “Maria tog då en hel flaska dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår.”

Denna “dyrbara nardusbalsam” var inte som en av dina flaskor parfym eller cologne. Varenda bibelkommentar eller studiebibel jag har läst säger att den värderades till en årslön.

Jag kan inte ens inbilla mig det. Jag kämpar med att ge Gud mitt tionde eller 30 minuter av min tid på morgonen med honom eller Söndagens gudstjänst tillsammans med min kyrkofamilj. Att offra ett helt års inkomst. Nej, det klarar jag inte.

Hursomhelst är det här som Påskens berättelse börjar: med en kvinna, en vän till Jesus som gav honom något av värde (Äkta nardusbalsam) och ödmjukade sig genom att tvätta hans fötter med sitt hår. Maria förstod det—Kristus förtjänar vårt allt, vårt bästa.