Psaltaren 88:14-19
Psaltaren 88:14-19 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Men jag ropar till dig, HERRE, om morgonen kommer min bön till dig. Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför gömmer du ditt ansikte för mig? Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom. Jag måste bära förskräckelser från dig, jag är nära att förtvivla. Din vredes lågor går över mig, dina fasor förgör mig. Hela dagen omger de mig som vatten, alla omringar de mig. Mina nära och kära har du drivit långt bort ifrån mig, i mina förtrognas ställe har jag mörker.
Psaltaren 88:14-19 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Men jag ropar till dig, HERRE, om morgonen möter dig min bön. Varför, HERRE, förkastar du min själ? Varför döljer du ditt ansikte för mig? Plågad är jag och döende från min ungdom, jag bär förskräckelser från dig och förtvivlar. Din vredes lågor sveper över mig, dina fasor förgör mig. Ständigt omsluter de mig som vatten, omringar mig helt och hållet. Mina nära och kära har du fjärmat från mig. I mina förtrognas ställe har jag bara mörker.
Psaltaren 88:14-19 nuBibeln (NUB)
Jag ropar till dig, HERRE, och på morgonen stiger min bön till dig. Varför förkastar du mig, HERRE? Varför döljer du ditt ansikte för mig? Ända från min ungdom har jag varit plågad och nära döden. Jag lider av all förtvivlan som du sänder över mig och orkar inte mer. Din vrede har svept över mig, jag går under av all skräck. Den omger mig likt vatten hela dagen, den sluter sig kring mig från alla sidor. Du har tagit ifrån mig mina älskade och vänner, den som nu känner mig är mörkret.
Psaltaren 88:14-19 Bibel 2000 (B2000)
Jag ropar till dig, Herre, om morgonen stiger min bön till dig. Varför stöter du bort mig, Herre, och döljer ditt ansikte för mig? Från min ungdom var jag plågad intill döden, du fyller mig med skräck, min kraft är slut. Din vrede går fram över mig, fasorna gör mig till intet. De sluter sig om mig som vatten, de omger mig ständigt. Du har drivit bort mina vänner och fränder, mina förtrogna tar du ifrån mig.